Japp, nu är man hemma! Har alltså inte uppdaterat på två dagara, höhö. Som om någon läser mina onödiga kärleksdampade inlägg? Jo, okej. Vissa.
Halv ligger här på sängen och tänker på en massa, bland annat på imorgon. Vill inte lägga mig för sent idag då jag vill vakna ganska tidigt och dra och träna. Skönt att det är vanliga öppettider imorgon. Okej, har suttit med denna inlägg i typ en timme om inte mer, suck. Som vanligt.

Alltså, detta år som kommer måste det verkligen vara ändring på. När det gäller mig och mitt liv.
Jag är trött på att försöka liksom..bry mig om andra när dom inte ens bryr sig om mig. Jag tänker träna för fullt, jag hatar min kropp. Grovt, den ger mig ÅNGEST. Hihi.
En annan sak är mitt självförtroende, den är så jävla keff så det inte är sant. Jag hatar det, jag önska jag kunde känna mig liiiiiiiiiiiiiiiiiite fin ibland åtminstone men nej nej. Tydligen vill inte livet det.
Liksom, vem vill vara med någon som blir sårad så fort man säger att någon annan är skiiiiiiiiit kattig. Jag vill inte va den som bryr sig, men ja. Yeah, I know. Hon är fett kattiig och schnygg och schteeekig och allt. Ja hon är säkert bangable också, I could'nt give a damn. I wish I didn't give damn.
Och ja, nu är jag bara irriterad så jag pallar inte skriva mer just nu. Är fan trött på allt och alla.
Fuck it säger jag bara, fuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuck it.
Är trött på kommentarer, är trött på att jag inte bara kan ta mitt pick och pack och dra härifrån, är trött på att låtsas som om jag inte lägger märke till blickarna på varenda brud som går förbi, är trött på mig själv för jag kommer publicera inlägget och sen ångra mig för jag kommer att vara tvungen att stå upp för alla dessa ord, är trött på att ens förklara mig - låt mig bara få damp på "små saker som ingen annan bryr sig om", är trött bara.
Trött och irriterad och sur på mig själv. För min ångest, för min attityd, för att jag är som jag är, fet och jobbig.
Fuck it jag vill bort härifrån.

Och ni två, NI TVÅ, lös era jävla problem för en gångs skull. För en vacker dag så måste jag dra härifrån, en dag måste jag flytta härifrån och jag vill gärna göra det utan tankarna av att ni aldrig kommer att prata. Att ni aldrig kommer att umgås och bråka och tjaffsa för minsta lilla. Jag är snart 21 år (och här i älskade Sverige är det en "hej-jag-är-vuxen-och-bestämmer-själv-"ålder) så ja, jag respekterar det ni gillar och inte gillar för att jag bor under erat tak. Men jag vill bort härifrån. Så fixa det där mellan er! Så jag inte får skuldkänslor när dagen jag flyttar kommer. Vilket är snart, vare sig ni vill eller inte.
Förlåt.

Hej då