Vissa saker vägrar min hjärna släppa. Den förföljer mig och attackerar mig när jag minst anar det. Det förstör mig psykiskt och det irriterar andra.
Vad ska jag göra åt det här?
Finns det något jag kan göra innan min irritation tar över och min mun öppnas och säger exakt det jag vill säga och det jag tycker.

Det smartaste för mig är att hålla min käft stängd, seriöst.
Så länge jag är tyst så skapas inga problem. Så är det ju typiskt att jag öppnar käften iaf.
Ibland kan jag inte, ibland håller jag mig så gott jag kan men ibland failar jag hårt. Som till exempel nu, jag faila stort just nu.

Vems fel är det här då?
Jag skyller på två stycken.
Jag skyller på mig själv, för att jag tillåter mig själv att känns så.
Sen så skyller jag på dig.
För hade du inte öppnat käften så skulle jag få vara lyckligt ovetandes när det gäller slynor.