Är hemma hos mina älskade föräldrar och min fina man stack nyss tillbaka hem för att tvätta kläder.
Man har själv jobbat och nu sitter jag bara och väntar på att fina Ava ska komma från jobbet. Ska möta henne och Betty och fika :)
Inte ofta man träffas så man uppskattar dom få gångerna med dom hihi. Får se hur länge jag kan hålla ut innan jag börjar må illa och måste röra mig hemåt haha, inte kul!

Mitt förra inlägg var ju liiiite negativ haha.
Men jag var lite trött och kände mig lite nere. Sen fick man även "prata ut" så allt löste sig till slut :)
Men det finns fortfarande vissa saker som stör mig. Som sårar en, fast man inte ska bry sig för annars mår bara en själv dålig. Inte dom andra.
Men jag menar varför ska jag alltid vara "the bigger person"?
Känns att både jag och Jimmy alltid måste vara dom.
Att det är alltid vi som måste visa framfötterna. Man blir ledsen samtidigt som man blir irriterad.
För jag menar, för att allt ska funka så måste vi kämpa oss fram och passa upp alla. För alla förväntar sig det av oss. Men vi kan tydligen inte förvänta oss något från någon annan, DET är tydligen inte lika viktigt. Tss.
Och samma sak gäller denna underbara nyhet. Inte ett ord till mig, inte ett enda jäkla ord.
Men fuck it.. Det är jag som tänker på det, det är jag som mår dåligt pga det. Inte någon annan.
Så tillbaka till vår lilla bubbla där både jag och Jimmy leker dumma och där onödiga grejer går in i ena örat och ut genom den andra på oss.
Så länge VI är lyckliga, tillsammans. Visst?

Jag älskar dig Jimmy.
Tack gode Gud för att jag har dig och för att du förstår <3

Nu måste jag äta, innan jag spyr eller dör haha!
Ciao!